Siffror om de rikastes utsläpp sprids av organisationer, medier och debattörer på båda sidor. Här är varje påstående vi har kontrollerat, i samma ordning som platserna i upplevelsen, med vem som säger det, källan det bygger på och vårt omdöme.
1. Sverige: Vem släpper ut mest här?
Allt vi köper orsakar utsläpp, här och i länderna där sakerna tillverkas. Hur fördelar de sig mellan svenskar med olika inkomst?
Fråga: En person i Sveriges rikaste promille, en av ungefär 10 000. Hur många gånger mer koldioxid orsakar hen per år än en person i den fattigare halvan? Svar: Ungefär 45 gånger enligt modellen: 198 ton mot 4,4. Men ingen har mätt vad de rikaste köper. Siffran är deras andel av inkomsterna omräknad till koldioxid, och den har svängt mellan 130 och 290 ton sedan 1990.
Ju högre inkomst, desto högre stapel.
Varje kub är ett ton koldioxid som en persons konsumtion orsakar på ett år. Den fattigaste tiondelen ligger på drygt 3 ton, mitten på 7 och den rikaste tiondelen på 15. Längst till höger står den rikaste promillen med nästan 200 ton var. Siffrorna kommer från Stockholm Environment Institute och bygger på antagandet att utsläppen följer inkomsten. Studier av vad hushållen faktiskt köper ger en flackare trappa, men den lutar åt samma håll.
Alla står över vattnet.
Den blå linjen visar vad varje människa på jorden skulle få släppa ut år 2030 om utrymmet för 1,5 graders uppvärmning delades lika: knappt 3 ton koldioxid. Alla svenska grupper ligger över linjen, även den fattigaste tiondelen. Siffran 2,1 ton som cirkulerar bygger på en felläsning av FN:s rapport.
En del kan ingen välja bort.
Ungefär 40 procent av svenskarnas konsumtionsutsläpp kommer inte från det hushållen köper i butik. De kommer från offentlig konsumtion, som sjukhus och skolor (9 procent), och från investeringar som vägar, byggnader och maskiner (29 procent). Delat lika blir det knappt 3 ton växthusgaser per person och år. Det är ungefär tre fjärdedelar av allas lika del, räknat i växthusgaser. En del av investeringarna är nya bostäder som hushåll själva väljer, men det mesta beslutas av företag, kommuner och staten.
Toppen rör sig med börsen.
I samma modell har siffran för den rikaste promillen svängt kraftigt: 291 ton 2006, 175 ton 2009, 128 ton 2016 och 207 ton 2021. Det beror inte på att de rikaste ändrar vanor från år till år, utan på att modellen räknar om deras andel av inkomsterna, och den följer börsen. Per person har den fattigare halvans utsläpp minskat med 44 procent sedan 1990, medan den rikaste procentens har ökat med 1 procent.
Påståenden vi har granskat
PåståendeDen rikaste tiondelen i Sverige orsakar 23 procent av utsläppen, i snitt 15 ton koldioxid per person och år. Den fattigare hälften står för 34 procent, 4,4 ton per person.
Stämmer, med förbehållSiffrorna är exakt desamma som i Stockholm Environment Institutes öppna data för 2022. Oberoende svenska studier visar också att de rikaste orsakar betydligt mer, men gapet blir mindre när man mäter vad hushållen faktiskt köper: ungefär tre gånger mellan rikaste och fattigaste tiondelen, mot nästan fem gånger i modellen.
Tänk på: Siffrorna är en modell, inte mätningar. Den antar att utsläppen växer i exakt samma takt som inkomsten, ett antagande som forskningsöversikter inte stöder fullt ut.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeDe rikaste 0,1 procenten i Sverige, 10 000 personer, släpper i snitt ut 198 ton koldioxid per person och år, 45 gånger mer än en person i den fattigare halvan.
Går inte att kontrolleraRäkningen stämmer med SEI:s data. Men ingen har mätt vad de 10 000 rikaste svenskarna konsumerar. Siffran är deras andel av inkomsterna omräknad till koldioxid, och i samma modell har den varierat mellan ungefär 130 och 290 ton sedan 1990, ungefär i takt med börsen.
Tänk på: Det är en förlängning av en modell, inte en observation. Rätt ordning (mycket mer än andra) är rimlig, den exakta siffran är det inte.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendePå bara ett år släpper en person från de rikaste 0,1 procenten i Sverige ut lika mycket som en person från de 50 procent med lägst inkomst gör på 50 år.
ÖverdrivetMed rapportens egna siffror blir det 45 år (198 delat med 4,4), och samma rapport skriver ”45 gånger” på ett annat ställe. Avrundningen uppåt till 50 gör skillnaden drygt tio procent större än källan.
Tänk på: Även 45 år bygger på modellsiffran för den rikaste promillen, som inte går att kontrollera.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeDelar vi lika på utsläppsutrymmet som ska vara kvar 2030 om vi ska klara 1,5 grader, behöver våra utsläpp ligga på 2,1 ton koldioxid per person och år.
Stämmer inteMetodbilagan bakom påståendet hämtar talet 24 miljarder ton ur FN:s miljöprograms rapport. Men i den tabellen är 24 gapet mellan dagens politik och 1,5 grader, inte nivån. Nivån för 1,5 grader år 2030 är 33 miljarder ton växthusgaser. Räknat som bilagan gör i övrigt blir allas lika del knappt 3 ton koldioxid per person, inte 2,1.
Tänk på: Även knappt 3 ton är bara ett räkneexempel: en lika fördelning av ett globalt utsläppsspår, inte ett mål någon har beslutat.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeAlla i Sverige släpper ut för mycket. Även de fattigaste i Sverige ligger nästan ett ton över gränsen för 2030-målet.
ÖverdrivetAtt alla svenskar ligger över en lika del håller, även med rätt nivå. Men med knappt 3 ton som gräns ligger den fattigaste tiondelen (3,2 ton) bara ungefär 0,3 ton över, inte nästan ett ton.
Tänk på: En del av varje svensks utsläpp kommer från sådant ingen kan välja bort själv: ungefär 40 procent kommer från offentlig konsumtion och investeringar.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeUtsläppen från de rikaste 1 procenten ökade med 24 procent mellan 1990 och 2022, de rikaste 0,1 procentens med 44 procent, medan den fattigare halvans minskade med 31 procent.
ÖverdrivetProcenten stämmer för gruppernas totala utsläpp, men Sveriges befolkning växte med 22,5 procent under perioden. Per person minskade den fattigare halvans utsläpp med 44 procent, och den rikaste procentens ökade med bara 1 procent. En tidigare rapport från samma organisation, 2020, gjorde den skillnaden; de senare gör det inte.
Tänk på: I modellen följer utsläppen inkomstandelen. Förändringen visar att de rikaste fått en större del av inkomsterna, inte att någon grupp ändrat sina vanor mer än andra.
Hittade du ett fel i den här granskningen?2. Världen: Hälften av utsläppen
Tänk dig jordens befolkning som hundra personer, ordnade efter inkomst. Hur fördelar sig världens utsläpp mellan dem?
Fråga: Hur stor del av världens utsläpp orsakar den rikaste tiondelen av jordens befolkning? Svar: Ungefär hälften. Fyra oberoende beräkningar landar på 45–52 procent. Den fattigaste hälften, nästan fyra miljarder människor, står för ungefär en tiondel.
Tio figurer, nästan hälften av kuberna.
De tio figurerna längst till höger är världens rikaste tiondel. Stapeln över dem är deras andel av utsläppen: 48 procent. Över de femtio blågröna figurerna till vänster, den fattigare halvan, står 11,5 procent. Siffrorna kommer från ekonomen Lucas Chancel och gäller 2019. Andra forskare får 45–52 procent för toppen och 8–12 procent för den fattigare halvan.
En figur, en sjättedel.
Den orange figuren längst till höger är världens rikaste procent, ungefär 77 miljoner människor. Den står för ungefär 17 procent av utsläppen, mer än hela den fattigare halvan. Det påstås ibland att den rikaste procenten släpper ut lika mycket som två tredjedelar av mänskligheten. Det stämmer i en modell men inte i alla: i Chancels beräkning blir det ungefär en och en halv gång så mycket som den fattigare halvan.
Var står en svensk?
Med inkomstmåttet i de här beräkningarna hör ungefär två av tre svenskar till världens rikaste tiondel, och alla svenskar till den rikaste femtedelen. Men svenskar släpper ut mindre än andra i samma inkomstgrupp. En vanlig svensk ligger runt 6 ton koldioxid, en fjärdedel av gruppens snitt, mycket tack vare fossilfri el. Rangordnar man efter utsläpp i stället för inkomst hamnar ungefär en av tre svenskar bland världens 10 procent största utsläppare.
Natur, mark och vatten.
Samma mönster finns för annan miljöpåverkan, men svagare. Världens tiondel med högst konsumtion orsakar 43 procent av koldioxidutsläppen i en studie i Nature, 37 procent av förlusten av biologisk mångfald, 26 procent av kväveutsläppen, 23 procent av markanvändningen och 18,5 procent av vattenuttaget. Mat och mark behövs också för att leva, därför är de jämnare fördelade än lyx.
Påståenden vi har granskat
PåståendeDen rikaste tiondelen av jordens befolkning står för ungefär hälften av alla utsläpp. Den fattigaste hälften står för omkring en tiondel.
StämmerFyra oberoende beräkningar med olika metoder landar på 45–52 procent för den rikaste tiondelen och 8–12 procent för den fattigaste hälften. Bara en grov studie som enbart räknar hushållens inköp hamnar lägre, på 36 procent.
Tänk på: Studierna räknar olika gaser, och vissa tar med investeringar. Huvudbilden är densamma i alla.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeÅr 2019 stod den rikaste 1 procenten för 16 procent av världens utsläpp, lika mycket som de fattigaste 66 procenten av mänskligheten, 5 miljarder människor.
Stämmer, med förbehållJämförelsen går att räkna fram exakt ur SEI:s data, i både äldre och nyare version. Andra forskare räknar annorlunda: i Chancels skattning släpper den rikaste procenten ut ungefär en och en halv gång så mycket som hela den fattigaste halvan, vilket är en mindre skillnad.
Tänk på: Exakt hur många miljarder människor den rikaste procenten motsvarar beror på modellens antaganden. Att en liten grupp står för en mycket stor del håller i alla.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeEn person bland de rikaste 0,1 procenten släpper ut mer på en dag än en person i den fattigaste halvan gör på ett helt år.
Stämmer, med förbehållDet stämmer i SEI:s data från 2025, men bara för att SEI då höjde taket för hur mycket en person i modellen kan släppa ut, från 300 till 3 000 ton. I SEI:s äldre data och i Chancels skattning tar det i stället upp till en och en kvarts dag.
Tänk på: Säg ”på ungefär ett dygn”. Jämförelser om den rikaste promillen rör sig när en enda modellinställning ändras.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeUngefär 70 procent av Sveriges befolkning tillhör världens rikaste 10 procent.
Stämmer, med förbehållI SEI:s data hör 65–68 procent av svenskarna till världens rikaste tiondel efter inkomst, och alla svenskar till den rikaste femtedelen. Men en vanlig svensk släpper ut runt 6 ton koldioxid, en fjärdedel av gruppens snitt. Rangordnar man efter hur mycket konsumtionen släpper ut hamnar ungefär en av tre svenskar bland världens 10 procent största utsläppare.
Tänk på: ”Inkomst” är här landets BNP fördelad efter inkomstandelar och räknad i köpkraft, inte vad någon har kvar efter skatt.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeUnder det senaste decenniet har den rikaste tiondelen använt hälften av all energi i världen, medan den fattigaste hälften delat på 8 procent.
Stämmer inteStudien som rapporten själv hänvisar till säger att den tiondel som använder mest står för ungefär 39 procent av energin och den fattigaste hälften för mindre än 20 procent. Rapportens egen metodbilaga räknar fram 34 och 12 procent. ”Hälften” och ”8 procent” finns inte i någon källa.
Tänk på: Energin i studien är den som går till hushållens konsumtion, i 86 länder, år 2011.
Hittade du ett fel i den här granskningen?3. Värmen: Uppvärmning och skador
Utsläppen är bara första ledet. Hur mycket varmare har de gjort jorden, och vad kostar det i människoliv? Här blir siffrorna både säkrare och osäkrare.
Fråga: Jorden blev ungefär 0,6 grader varmare mellan 1990 och 2020. Hur stor del av det kan kopplas till världens rikaste procent? Svar: Ungefär en femtedel: 0,12 av 0,61 grader, med ett osäkerhetsspann på 0,09–0,17 grader. Det är en av de säkraste siffrorna om de rikaste. Den är granskad, och två olika dataset ger samma svar.
Per person: 20 gånger genomsnittet.
Staplarna visar hur mycket en person i varje grupp har bidragit till uppvärmningen 1990–2020, jämfört med en genomsnittlig människa: den rikaste tiondelen 6,5 gånger, den rikaste procenten 20 gånger och den rikaste promillen 77 gånger. Studien räknar utsläpp både från det människor köper och från deras investeringar.
Fler extremt varma månader.
Samma studie räknar på värmeextremer som förr kom en gång på hundra år. Den rikaste procenten har bidragit 26 gånger mer än genomsnittet till att de blivit vanligare. Det påstås ibland att den rikaste promillen bidragit 400 gånger mer till extremväder än den fattigare halvan. Men studien gäller bara värme och torka i Amazonas, och talet 400 kommer från en opublicerad körning.
Samma ton, olika många döda.
En studie i Nature Communications räknar ut hur många extra dödsfall av förändrade temperaturer fram till år 2100 ett utsläpp kan väntas orsaka. Svaret beror på hur varm världen blir: 226 per miljon ton om jorden blir 4,1 grader varmare, 107 om den stannar vid 2,4 grader. Osäkerheten är stor, och spannet innehåller noll. De flesta dödsfallen i modellen kommer sent i seklet. Siffran 1,9 miljoner dödsfall som cirkulerar bygger på det varmaste scenariot.
Det som redan har hänt.
För 2023 uppskattar forskare att knappt 180 000 dödsfall i världen kan kopplas till värmeböljor, och att drygt hälften av dem inte hade skett utan klimatförändringarna. Också det är en modellberäkning, inte en räkning av döda. Modellerna pekar åt samma håll: de flesta dödsfall från uppvärmningen sker i varma och fattiga länder, medan kalla och rika länder får färre köldrelaterade dödsfall.
Påståenden vi har granskat
PåståendeDen rikaste 1 procenten står för 20 procent av den globala uppvärmningen sedan 1990, 20 gånger mer än sin andel av befolkningen.
StämmerEn granskad studie i Nature Climate Change kommer fram till exakt detta: 0,12 av de 0,61 grader som jorden blev varmare mellan 1990 och 2020 kan kopplas till den rikaste procenten, med ett osäkerhetsspann på 0,09–0,17 grader. Rapportens egen körning med andra data gav 19,3 procent.
Tänk på: Studien räknar utsläpp både från konsumtion och från investeringar. Andelarna för olika grupper kan inte läggas ihop.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeBara ett års utsläpp från den rikaste 1 procenten kommer att orsaka 1,9 miljoner värmerelaterade dödsfall.
ÖverdrivetSiffran bygger på en modell där ett dödsfall väntas för varje 4 434 ton koldioxid fram till år 2100, men bara om jorden blir 4,1 grader varmare. Stannar uppvärmningen vid 2,4 grader blir det ungefär hälften. Rapporten har dessutom räknat upp utsläppen med 37,5 procent med en omräkningsfaktor utan källa, och modellens osäkerhetsspann innehåller noll.
Tänk på: Dödsfallen är modellerade och räknas netto: färre köldrelaterade dödsfall är redan avdragna. ”Kommer att orsaka” säger mer än modellen kan.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeDödsfallen sträcker sig över 100 år och når en topp efter ungefär tio år.
Stämmer inteDet är uppvärmningen från ett utsläpp som når sin topp efter ungefär tio år. Dödsfallen i modellen ökar i stället hela seklet och är flest mot slutet, när jorden redan är varm. Modellen räknar dessutom till år 2100, alltså 80 år, inte 100.
Tänk på: Felet ändrar inte totalsiffran, men det ger en felaktig bild av när skadan sker.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeEn person från världens rikaste 0,1 procent har bidragit nästan 400 gånger mer till extrema väderhändelser än en person från världens fattigaste 50 procent.
ÖverdrivetStudien bakom gäller bara extremt varma månader (och torka i Amazonas), inte översvämningar, stormar eller annat väder. Själva talet 400 kommer från en beställd körning som inte är publicerad. Den granskade studien anger att den rikaste procenten bidragit 26 gånger mer än genomsnittet till fler värmeextremer.
Tänk på: Faktorn följer i stort sett bara skillnaden i utsläpp per person. Den säger inget nytt utöver utsläppen.
Hittade du ett fel i den här granskningen?Påstående78 procent av överdödsfallen på grund av värme kommer att ske i låg- och lägre medelinkomstländer.
Går inte att kontrolleraAndelen kommer från ett opublicerat manus som inte går att läsa. Riktningen stöds däremot av publicerad forskning: dödsfallen från uppvärmning sker främst i varma och fattiga länder, medan kalla och rika länder får färre köldrelaterade dödsfall.
Tänk på: En svensk rapport från samma organisation 2024 anger 45 procent i Indien, Pakistan och Nigeria, men dess egen bilaga ger 41 procent.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeVärldsbanken beräknar att klimatförändringar riskerar att driva 132 miljoner människor i fattigdom till 2030.
ÖverdrivetVärldsbanken anger ett spann: 32–132 miljoner människor i extrem fattigdom till 2030. 132 miljoner är det sämsta scenariot. Organisationens engelska rapport från samma vecka skriver ”upp till”, den svenska gör det inte.
Tänk på: Siffran gäller extrem fattigdom och är en skattning från 2020.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeI Skandinavien har extrema värmeböljor gått från att vara något som inträffar vart tjugonde år till något som inträffar vart femte år.
Stämmer inteKällan, en sida hos SMHI, säger att en värmebölja som i dag kommer ungefär vart tjugonde år kan bli så vanlig att den kommer vart femte år. Det är en möjlig framtid, inte något som redan har hänt.
Tänk på: SMHI-sidan anger varken årtal, uppvärmningsnivå eller studie.
Hittade du ett fel i den här granskningen?4. Flyget: En resa, ett år
Privatjet är den lyxkonsumtion som är lättast att mäta: varje flygning syns i flygspårningsdata. Hur mycket väger en enda avgång?
Fråga: Ett privatjetplan lyfter från Sverige. Hur många ton koldioxid släpper en genomsnittlig avgång ut? Svar: Runt 4 ton: i snitt 4,2 ton per avgång från Sverige 2022. Det är nästan lika mycket som en svensk med låg inkomst orsakar på ett helt år.
En resa, nästan ett år.
Mittenstapeln är en genomsnittlig privatflygning från Sverige 2022: 4,2 ton koldioxid. Till vänster står en svensk i den fattigare halvan under ett helt år, till höger en genomsnittlig svensk under ett helt år. Det året startade 10 285 privatflyg från Sverige. Ungefär en tredjedel av dem var ambulansflyg.
Fyra miljoner flygningar.
År 2023 gjordes 4,3 miljoner privatjetflygningar i världen. De släppte ut 15,6 miljoner ton koldioxid, 46 procent mer än 2019. Nästan hälften var kortare än 50 mil, sträckor där tåg eller bil ofta fungerar. Höghöjdseffekten är inte medräknad, så den verkliga klimatpåverkan är större.
Påståenden vi har granskat
PåståendeVarje avgång med privatflyg från Sverige orsakade i genomsnitt 4 ton koldioxid, lika mycket som en person från de 50 procent med lägst inkomst släpper ut på ett helt år.
Stämmer, med förbehållUngefär 4 ton per avgång stöds av två oberoende källor: CE Delft fick 4,2 ton per avgång från Sverige 2022. ”Lika mycket som” är en liten avrundning uppåt, det motsvarar ungefär 90 procent av ett år för en svensk med låg inkomst.
Tänk på: I Sverige är många affärsjetflygningar ambulansflyg, ungefär 36 procent år 2022. Flygets höghöjdseffekt är inte medräknad, så klimatpåverkan per flygning är snarare större.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeUnder 2025 lyfte cirka 8 600 privatflyg från Sverige, och de orsakade cirka 35 000 ton koldioxid.
Går inte att kontrolleraDatan bakom är offentlig, men hur de svenska flygningarna valts ut är inte publicerat. Metoden tar inte bort ambulansflyg. Den senaste oberoende siffran, från CE Delft, är 10 285 avgångar och 43 296 ton år 2022, med ambulansflyg inräknade.
Tänk på: Flygspårning visar planet, inte vem som flög eller varför.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendePrivatjetplan släppte ut 16 miljoner ton koldioxid, i snitt 3,7 ton per flygning.
Stämmer, med förbehållFör 2023 finns en granskad studie: 4,3 miljoner privatjetflygningar släppte ut 15,6 miljoner ton koldioxid, i snitt 3,6 ton per flygning, 46 procent mer än 2019. Nästan hälften av flygningarna var kortare än 50 mil. Påståendets siffror för 2025 kommer från forskarnas uppdaterade dataset, som vi inte har kontrollerat.
Tänk på: Bara direkta koldioxidutsläpp är medräknade, inte höghöjdseffekten.
Hittade du ett fel i den här granskningen?Påstående250 000 av världens rikaste äger privatjet, och varje flygning släpper ut lika mycket koldioxid som en genomsnittlig människa gör på ett år.
ÖverdrivetUngefär 256 000 är flygbranschens uppskattning av hur många ”ultrarika” som använder privatflyg, inte hur många som äger ett plan. Det finns omkring 26 000 privatjetplan. En flygning motsvarar ungefär fyra femtedelar av en genomsnittlig människas år, inte ett helt.
Tänk på: Jämförelsen gäller världsgenomsnittet, omkring 4,5 ton per person.
Hittade du ett fel i den här granskningen?5. Ägandet: Två sätt att räkna
Hittills har vi räknat utsläpp efter vad människor köper. Man kan också räkna efter vem som äger företagen som släpper ut. Då ser toppen helt annorlunda ut.
Fråga: Om man lägger varje företags utsläpp på dem som äger det: hur mycket större blir den rikaste procentens del än den fattigaste halvans, per person? Svar: Flera hundra gånger: omkring 165 ton per person och år mot 0,2 ton. Den fattigaste halvan av jordens befolkning äger nästan inga företag.
Den som äger får räkna.
Här läggs varje företags utsläpp på ägarna efter hur stor del de äger. Äger du en procent av ett bolag får du en procent av dess utsläpp. Metoden är vedertagen och används av företag och banker. Med den står världens rikaste procent, efter förmögenhet, för omkring 165 ton per person och år, och den fattigaste halvan för 0,2 ton.
Samma ton, två gånger.
Ett fartyg som fraktar bilar släpper ut koldioxid. I ägarräkningen hamnar det tonnet hos rederiets ägare. I konsumtionsräkningen hamnar samma ton hos dem som köper bilarna. Båda räkningarna är rimliga, och var för sig går de ihop till världens totala utsläpp. Men man kan inte lägga ihop dem, och inte jämföra en miljardärs ägarutsläpp med en vanlig persons konsumtion som om det vore samma sak.
Den som äger bestämmer.
Argumentet för ägarräkningen är makt. Den som äger en stor del av ett företag kan påverka vad det investerar i. En konsument kan välja bort en vara, men en storägare kan lägga ner en fabrik eller bygga en ny. De två räkningarna svarar därför på olika frågor: vem som använder utsläppen, och vem som bestämmer över dem.
Påståenden vi har granskat
PåståendeInvesteringarna hos den rikaste 1 procenten släpper ut 826 gånger mer än investeringarna hos den fattigaste halvan.
Stämmer, med förbehållKvoten finns i en granskad studie och jämför lika med lika: räknat efter ägande står den rikaste procenten efter förmögenhet för omkring 165 ton per person och år, den fattigaste halvan för omkring 0,2 ton.
Tänk på: Talet 0,2 är avrundat, så exaktheten i ”826” är skenbar. Säg ”flera hundra gånger”.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeDe 35 svenska dollarmiljardärerna i analysen släppte i genomsnitt ut 58 000 ton koldioxid per person och år, nästan 9 000 gånger mer än en medelsvensk.
ÖverdrivetRäkningen stämmer, men den jämför olika saker: ägarutsläpp, alltså en andel av företags utsläpp, mot en vanlig svensks konsumtion. Samma ton finns redan med i vanliga människors konsumtion, till exempel när någon köper en bil som fraktats med båt. Över hälften av de 35 personernas utsläpp kommer dessutom från ett enda rederi.
Tänk på: Ägarräkning är en vedertagen metod, men den kan inte ställas mot konsumtion som en kvot.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeEn dollarmiljardär orsakar i genomsnitt större utsläpp på en minut än vad en person i den fattigaste hälften av jordens befolkning släpper ut på ett helt år.
Stämmer inteMed rapportens egna siffror tar det ungefär 71 sekunder, inte en minut. Den engelska rapporten skriver korrekt ”drygt en minut”. Jämförelsen ställer dessutom ägarutsläpp mot konsumtion.
Tänk på: Felet är litet i tid men gör påståendet osant som det står.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeInvesteringarna, privatjetplanen och superjakterna hos 50 av världens rikaste släpper ut mer än de fattigaste 2 procenten, 155 miljoner människor, tillsammans.
ÖverdrivetRapporten hade data för 41 av de 50. Den uppmätta summan, omkring 108 miljoner ton, är mindre än de fattigaste 2 procentens 118,7 miljoner ton. Påståendet blir sant först när snittet räknas upp till 50 personer, och det blandar ägarutsläpp med konsumtion.
Tänk på: Det här är rapportens egna data; vi har kontrollerat att de hänger ihop, inte att de stämmer.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeSamma stora investerare tjänar på företag som driver på klimatförändringarna och på företag som bygger upp efter katastroferna, en dubbel utdelning.
ÖverdrivetStora fondbolag äger lite av nästan alla stora börsbolag, både oljebolag och företag som bygger upp efter översvämningar. Det följer av att de förvaltar indexfonder, ofta vanliga människors pensionspengar, inte av att någon planerat att tjäna på katastrofer. Indexet bakom påståendet är inte publicerat.
Tänk på: Ägandet är verkligt; ”dubbel utdelning” är en tolkning av det.
Hittade du ett fel i den här granskningen?7. Makten: Vem påverkar besluten?
Pengar kan bli makt på många sätt: genom gåvor till partier, genom lobbying och genom att äga företag. Vad går att mäta i Sverige?
Fråga: Valåret 2022 hade de svenska partierna, med lokala avdelningar, intäkter på 1,8 miljarder kronor. Hur stor del kom från stora gåvor från privatpersoner? Svar: Under 1 procent: 11,9 miljoner kronor av 1 812 miljoner. Många av gåvorna var dessutom politiker som betalade en del av sin lön till partiet. Ungefär hälften av pengarna kom från offentligt partistöd.
Partier köps inte med gåvor här.
Den första stapeln är offentligt partistöd, ungefär hälften av partiernas intäkter. Den lilla orange kuben längst till höger är alla stora gåvor från privatpersoner valåret 2022 tillsammans. Även 2024 och 2025 låg de på 1–2 procent. Men uppgifterna gäller bara partierna själva, inte tankesmedjor, kampanjer eller lobbying.
Ett litet men envist försprång.
När forskare jämförde ungefär 3 000 politiska förslag i 30 europeiska länder, Sverige inräknat, stämde besluten med vad den rikaste femtedelen tyckte i 57 procent av fallen och med vad den fattigaste femtedelen tyckte i 54 procent. Skillnaden är liten men finns nästan överallt. I svenska data från 1960–2012 följde förändringarna främst vad de med höga inkomster ville, och skevheten var mindre under vänsterregeringar. Ingen studie har mätt detta särskilt för svensk klimatpolitik.
Tio gånger mer.
FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att etablerade industriers möjlighet att påverka regeringar har bromsat klimatpolitiken, och att organiserade motrörelser har spridit felaktig information om klimatforskningen, särskilt i USA. Där lades över 2 miljarder dollar på lobbying om klimatlagar i kongressen 2000–2016. Fossil-, transport- och energibolag spenderade ungefär tio gånger mer än miljörörelsen och förnybar energi.
Den som äger röstar.
Bland svenska hushåll är aktieägandet koncentrerat: de 5 procent med störst aktieförmögenhet äger 65 procent av hushållens aktier. Med A- och B-aktier kan den som äger ungefär 9 procent av kapitalet i ett bolag ha över hälften av rösterna. Därför kan ett fåtal ägare avgöra vad stora företag investerar i, och det är en större klimatspak än någons privatjet.
Påståenden vi har granskat
PåståendeNär de rika stöder ett förslag har det 45 procents chans att bli lag. När de är emot har det 18 procents chans.
Stämmer, med förbehållSiffrorna finns i en välkänd amerikansk studie. Men ”de rika” är där tiondelen med högst inkomst, och siffrorna är modellberäkningar för beslut i USA 1981–2002, inte hur ofta förslag faktiskt gick igenom.
Tänk på: Det säger inget direkt om Sverige i dag. Europeiska data visar ett mindre försprång för höginkomsttagare.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeI Europa genomförs politik som de förmögna stöder oftare än politik som låginkomsttagare stöder.
Stämmer, med förbehållRiktningen stämmer, men studien som rapporten hänvisar till kallar själv skillnaden liten: besluten stämde med höginkomsttagarnas åsikt i 57 procent av fallen och med låginkomsttagarnas i 54 procent. ”Förmögna” betyder här den femtedel som tjänar mest.
Tänk på: Med ett annat mått i samma studie är det mellaninkomsttagarna som oftast får som de vill.
Hittade du ett fel i den här granskningen?PåståendeEn svensk finansfamilj beräknas ha indirekt kontroll över ungefär en tredjedel av Sveriges BNP.
Går inte att kontrolleraUppgiften kommer från en tidningsartikel. Sverige har ingen statistik som kopplar företag till sina slutliga ägare, och ”kontroll över BNP” är inget etablerat mått. Det som går att belägga är att A- och B-aktier gör det möjligt att få majoriteten av rösterna i ett bolag med ungefär 9 procent av kapitalet.
Tänk på: Ägarkontrollen i Sverige är koncentrerad, men exakt hur mycket går inte att räkna fram ur offentliga data.
Hittade du ett fel i den här granskningen?8. Spakarna: Vem kan ändra det?
Utsläppen påverkas av det vi köper, av vad företagens ägare investerar i och av vad politiker beslutar. Hur stora är spakarna, räknat i ton?
Fråga: År 2024 sänktes kravet på att blanda in biobränsle i diesel och bensin. Hur mycket ökade Sveriges utsläpp det året? Svar: Ungefär 7 procent, från 44,8 till 48,1 miljoner ton. Det var den största ökningen sedan 2010. Naturvårdsverket anger den sänkta reduktionsplikten som huvudorsak. Regeringen hade själv räknat med ungefär 3,9 miljoner ton mer från transporter och arbetsmaskiner, och det blev nästan exakt så.
Ett beslut, nästan fyra miljoner ton.
Stapeln är ökningen från transporter och arbetsmaskiner 2024: 3,9 miljoner ton, en kub per 100 000 ton. Det var ett enda beslut, och regeringen visste ungefär hur mycket det skulle bli. När kravet höjdes igen i juli 2025 sjönk utsläppen med 1,3 miljoner ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror främst av det skälet. Spaken fungerar åt båda hållen: koldioxidskatten på bränsle sedan 1991 har minskat transporternas utsläpp med ungefär 11 procent. Klimatpolitiska rådet beräknar att Sverige under mandatperioden gick från att klara sitt EU-åtagande för 2030 med god marginal till ett underskott.
Vem tjänar på billigare diesel?
Enligt regeringens egen analys blev den relativa vinsten av en lägre reduktionsplikt störst för låginkomsttagare med bil, och företag köper 73 procent av dieseln. Konjunkturinstitutet fann att bränsleanvändningen ökar med inkomsten. Den grupp som vinner mest, låginkomsttagare med dieselbil utanför städerna, är ungefär 3 procent av hushållen.
Vad en enskild kan göra.
Att leva utan bil minskar en persons utsläpp med ungefär 2 ton om året, i snitt i de studier som gjorts. Det är mycket för en person. Den blå stapeln är 100 000 bilfria svenskar. För att väga upp ökningen 2024 skulle närmare två miljoner svenskar behöva sluta köra bil. Det är ett räkneexempel, men det visar storleksordningen: de flesta utsläpp avgörs av hur samhället är byggt.
Stort per person, litet totalt.
Alla privatflyg som lyfte från Sverige 2022 släppte ut ungefär 43 000 ton, knappt en halv kub här. Också i världen är privatflyget litet totalt: 15,6 miljoner ton, knappt 2 procent av det vanliga flygets utsläpp. Den slopade flygskatten väntas enligt regeringen ge ungefär 0,2 miljoner ton mer per år till 2030, och den gynnar enligt regeringen främst personer med högre inkomster. De rikastes stora spakar är därför andra: vad de äger, och vilket inflytande de har.
Vad skulle en skatt på de rikaste ge?
Enligt en forskarrapport till G20 betalar miljardärer i snitt personlig skatt motsvarande ungefär 0,3 procent av sin förmögenhet per år, då är bolagsskatt inte medräknad. Ett golv på 2 procent skulle ge ungefär 200–250 miljarder dollar om året i hela världen. Rika flyttar när skatten höjs, men effekten är liten: svensk och dansk forskning visar ungefär 2 procent färre förmögna skattebetalare per procentenhet högre skatt. I Norge lämnade högst omkring 100 personer landet efter skattehöjningarna 2021–2024.
Vad svenskarna tycker.
I SOM-undersökningen 2025 tyckte 59 procent att en höjd skatt på lyxkonsumtion var ett bra förslag, och 21 procent att det var dåligt. En förmögenhetsskatt där pengarna går till klimatet fick 44 procent för och 30 procent emot. Stödet för förmögenhetsskatten minskar med inkomsten.