Hoppa till innehållet

Läsversionen

Källor

”Förstahand” betyder att vi själva har läst siffran i studien eller dess datatabell. ”Andrahand” betyder att vi bara har sett den i en sammanfattning, och det är en skuld vi vill betala av.

Forskning

Granskade studier och rapporter från forskningsinstitut. Det är dessa som bär innehållet.

KällaLästAnvänds i
Stockholm Environment Institute (2025): Emissions inequality dashboard, data per inkomstpercentil 1990–2022 ↗FörstahandSverige, Världen, Flyget
Chancel (2022): Global carbon inequality over 1990–2019, Nature Sustainability ↗FörstahandVärlden
Bruckner m.fl. (2022): Impacts of poverty alleviation on national and global carbon emissions, Nature Sustainability (supplement och data) ↗FörstahandVärlden
Oswald, Owen & Steinberger (2020): Large inequality in international and intranational energy footprints, Nature Energy ↗FörstahandVärlden
Ivanova & Wood (2020): The unequal distribution of household carbon footprints in Europe, Global Sustainability ↗FörstahandSverige
Schöngart m.fl. (2025): High-income groups disproportionately contribute to climate extremes worldwide, Nature Climate Change ↗FörstahandVärmen
Bressler (2021): The mortality cost of carbon, Nature Communications ↗FörstahandVärmen
Hundessa m.fl. (2025): Global excess deaths associated with heatwaves in 2023, The Innovation (sammanfattning) ↗AndrahandVärmen
Jafino m.fl. (2020): Revised estimates of the impact of climate change on extreme poverty by 2030, Världsbanken ↗FörstahandVärmen
Gössling m.fl. (2024): Private aviation is making a growing contribution to climate change, Communications Earth & Environment ↗FörstahandFlyget, Spakarna
CE Delft (2023): CO2 emissions of private aviation in Europe, avsnittet om Sverige (beställd av Greenpeace) ↗FörstahandFlyget, Spakarna
Chancel & Rehm (2026): Global inequalities in ownership-based carbon footprints, Nature Climate Change ↗FörstahandÄgandet
Freund & Oliver (2016): The Origins of the Superrich, PIIE, tabell A3 ↗FörstahandFörmögenheten
World Inequality Database: Sverige, förmögenhetsfördelning per percentil (bulkdata oktober 2026) ↗FörstahandFörmögenheten
Tian m.fl. (2024): Keeping the global consumption within the planetary boundaries, Nature ↗FörstahandVärlden
Ivanova m.fl. (2020): Quantifying the potential for climate change mitigation of consumption options, Environmental Research Letters ↗FörstahandSpakarna
Andersson (2019): Carbon Taxes and CO2 Emissions: Sweden as a Case Study, American Economic Journal: Economic Policy (sammanfattning) ↗AndrahandSpakarna
Zucman (2024): A blueprint for a coordinated minimum effective taxation standard for ultra-high-net-worth individuals, rapport till G20 ↗FörstahandSpakarna
Jakobsen, Kleven, Kolsrud, Landais & Muñoz (2026): Taxing Top Wealth: Migration Responses, American Economic Review (sammanfattning och inledning) ↗AndrahandSpakarna
Ring (2026): Taxing Entrepreneurial Wealth: Evidence from Norway, 2021–2025, NBER (sammanfattning) ↗AndrahandSpakarna
Emilsson m.fl. (2026): De rika och klimatet, SOM-institutet, tabell 1 och 3 (SOM 2025) ↗FörstahandSpakarna
Persson & Sundell (2024): The Rich Have a Slight Edge, British Journal of Political Science, tabell 1 ↗FörstahandMakten
Mathisen m.fl. (2023): Unequal Responsiveness and Government Partisanship in Northwest Europe, i Unequal Democracies ↗FörstahandMakten
IPCC (2022): AR6 arbetsgrupp III, sammanfattningen B.4.1 och kapitel 1.4.5 och 13.4 ↗FörstahandMakten, Spakarna
Brulle (2018): The climate lobby: a sectoral analysis of lobbying spending on climate change in the USA, 2000 to 2016, Climatic Change ↗FörstahandMakten
Lidman & Skog (2021): om A- och B-aktier i Sverige, ECGI Law Working Paper 580, tabell 1 ↗FörstahandMakten
Ballester m.fl. (2023): Heat-related mortality in Europe during the summer of 2022, Nature Medicine ↗FörstahandVärmen
Gössling & Humpe (2020): The global scale, distribution and growth of aviation: Implications for climate change, Global Environmental Change (sammanfattningen) ↗FörstahandFlyget
Lundberg m.fl. (2026): Charging forward or falling behind? Effects of electric vehicle subsidy removal, Transportation Research Part D ↗FörstahandSpakarna

Officiell statistik

Myndigheter och internationella organ som FN, Världsbanken och IEA.

KällaLästAnvänds i
Kammarkollegiet: Partiinsyn, öppna data om partiernas intäkter 2018–2025 (vår summering) ↗FörstahandMakten
SCB (2026): Aktieägarstatistik första halvåret 2026 ↗FörstahandMakten
Naturvårdsverket (2026): Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser, 1990–2025 ↗FörstahandSpakarna
Prop. 2023/24:28 Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel, avsnitt 8.3 och 8.7 ↗FörstahandSpakarna
Prop. 2024/25:1 Budgetpropositionen för 2025, avsnitt 12.18.3 om slopad flygskatt ↗FörstahandSpakarna
Konjunkturinstitutet (2023): Miljö, ekonomi och politik 2023 ↗FörstahandSpakarna
Klimatpolitiska rådet (2026): Rapport 2026, avsnitt 3.2–3.3 ↗FörstahandSpakarna
FN:s miljöprogram UNEP (2024): Emissions Gap Report 2024, tabell ES.2 och 4.2 ↗FörstahandSverige
Naturvårdsverket (2026): Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år ↗FörstahandSverige
SOU 2022:15 Sveriges globala klimatavtryck, om utsläpp per inkomstgrupp ↗AndrahandSverige
IEA (2023): The world’s top 1% of emitters produce over 1000 times more CO2 than the bottom 1% ↗FörstahandVärlden
SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden, ekonomisk utsatthet 2021–2025 (materiell och social fattigdom) ↗FörstahandFörmögenheten
Världsbanken: Poverty and Inequality Platform, inkomstgränser och andelar 2022–2024 (vår beräkning, i 2021 års köpkraft) ↗FörstahandVärlden
SOU 2025:52 Ökad insyn i politiska processer, kapitel 8 (enkät till riksdagsledamöter) ↗FörstahandMakten