Läsversionen
Allt som text
Samma platser, steg och fakta som i upplevelsen, med källorna under varje stycke.
1. Sverige: Vem släpper ut mest här?
Allt vi köper orsakar utsläpp, här och i länderna där sakerna tillverkas. Hur fördelar de sig mellan svenskar med olika inkomst?
Fråga: En person i Sveriges rikaste promille, en av ungefär 10 000. Hur många gånger mer koldioxid orsakar hen per år än en person i den fattigare halvan? Svar: Ungefär 45 gånger enligt modellen: 198 ton mot 4,4. Men ingen har mätt vad de rikaste köper. Siffran är deras andel av inkomsterna omräknad till koldioxid, och den har svängt mellan 130 och 290 ton sedan 1990.
Ju högre inkomst, desto högre stapel.
Varje kub är ett ton koldioxid som en persons konsumtion orsakar på ett år. Den fattigaste tiondelen ligger på drygt 3 ton, mitten på 7 och den rikaste tiondelen på 15. Längst till höger står den rikaste promillen med nästan 200 ton var. Siffrorna kommer från Stockholm Environment Institute och bygger på antagandet att utsläppen följer inkomsten. Studier av vad hushållen faktiskt köper ger en flackare trappa, men den lutar åt samma håll.
Alla står över vattnet.
Den blå linjen visar vad varje människa på jorden skulle få släppa ut år 2030 om utrymmet för 1,5 graders uppvärmning delades lika: knappt 3 ton koldioxid. Alla svenska grupper ligger över linjen, även den fattigaste tiondelen.
En del kan ingen välja bort.
Ungefär 40 procent av svenskarnas konsumtionsutsläpp kommer inte från det hushållen köper i butik. De kommer från offentlig konsumtion, som sjukhus och skolor (9 procent), och från investeringar som vägar, byggnader och maskiner (29 procent). Delat lika blir det knappt 3 ton växthusgaser per person och år. Det är ungefär tre fjärdedelar av allas lika del, räknat i växthusgaser. En del av investeringarna är nya bostäder som hushåll själva väljer, men det mesta beslutas av företag, kommuner och staten.
Toppen rör sig med börsen.
I samma modell har siffran för den rikaste promillen svängt kraftigt: 291 ton 2006, 175 ton 2009, 128 ton 2016 och 207 ton 2021. Det beror inte på att de rikaste ändrar vanor från år till år, utan på att modellen räknar om deras andel av inkomsterna, och den följer börsen. Per person har den fattigare halvans utsläpp minskat med 44 procent sedan 1990, medan den rikaste procentens har ökat med 1 procent.
Bra att veta
Räknat på allt som konsumeras i Sverige, också av sjukhus, skolor och vägbyggen, orsakade varje svensk i snitt ungefär 7,5 ton växthusgaser år 2024. Det är ungefär 26 procent mindre per person än 2008.
2. Världen: Hälften av utsläppen
Tänk dig jordens befolkning som hundra personer, ordnade efter inkomst. Hur fördelar sig världens utsläpp mellan dem?
Fråga: Hur stor del av världens utsläpp orsakar den rikaste tiondelen av jordens befolkning? Svar: Ungefär hälften. Fyra oberoende beräkningar landar på 45–52 procent. Den fattigaste hälften, nästan fyra miljarder människor, står för ungefär en tiondel.
Tio figurer, nästan hälften av kuberna.
De tio figurerna längst till höger är världens rikaste tiondel. Stapeln över dem är deras andel av utsläppen: 48 procent. Över de femtio blågröna figurerna till vänster, den fattigare halvan, står 11,5 procent. Siffrorna kommer från ekonomen Lucas Chancel och gäller 2019. Andra forskare får 45–52 procent för toppen och 8–12 procent för den fattigare halvan.
En figur, en sjättedel.
Den orange figuren längst till höger är världens rikaste procent, ungefär 77 miljoner människor. Den står för ungefär 17 procent av utsläppen, mer än hela den fattigare halvan. Hur mycket mer beror på modellen: i Chancels beräkning ungefär en och en halv gång så mycket, i SEI:s lika mycket som två tredjedelar av mänskligheten.
Var står en svensk?
Med inkomstmåttet i de här beräkningarna hör ungefär två av tre svenskar till världens rikaste tiondel, och alla svenskar till den rikaste femtedelen. Men svenskar släpper ut mindre än andra i samma inkomstgrupp. En vanlig svensk ligger runt 6 ton koldioxid, en fjärdedel av gruppens snitt, mycket tack vare fossilfri el. Rangordnar man efter utsläpp i stället för inkomst hamnar ungefär en av tre svenskar bland världens 10 procent största utsläppare.
Natur, mark och vatten.
Samma mönster finns för annan miljöpåverkan, men svagare. Världens tiondel med högst konsumtion orsakar 43 procent av koldioxidutsläppen i en studie i Nature, 37 procent av förlusten av biologisk mångfald, 26 procent av kväveutsläppen, 23 procent av markanvändningen och 18,5 procent av vattenuttaget. Mat och mark behövs också för att leva, därför är de jämnare fördelade än lyx.
Bra att veta
Har du ungefär 17 000 kronor i månaden att leva på efter skatt, räknat per person i hushållet, hör du till världens rikaste tiondel. För en familj på fyra blir det ungefär 68 000 kronor tillsammans. Världens rikaste procent börjar vid ungefär 51 000 kronor i månaden per person. Räknat i 2023 års priser.
År 2024 levde 46 procent av jordens befolkning, ungefär 3,8 miljarder människor, på mindre än 8,30 dollar om dagen räknat i köpkraft. Ungefär 1 av 10 levde i extrem fattigdom, på under 3 dollar om dagen (2022).
3. Värmen: Uppvärmning och skador
Utsläppen är bara första ledet. Hur mycket varmare har de gjort jorden, och vad kostar det i människoliv? Här blir siffrorna både säkrare och osäkrare.
Fråga: Jorden blev ungefär 0,6 grader varmare mellan 1990 och 2020. Hur stor del av det kan kopplas till världens rikaste procent? Svar: Ungefär en femtedel: 0,12 av 0,61 grader, med ett osäkerhetsspann på 0,09–0,17 grader. Det är en av de säkraste siffrorna om de rikaste. Den är granskad, och två olika dataset ger samma svar.
Per person: 20 gånger genomsnittet.
Staplarna visar hur mycket en person i varje grupp har bidragit till uppvärmningen 1990–2020, jämfört med en genomsnittlig människa: den rikaste tiondelen 6,5 gånger, den rikaste procenten 20 gånger och den rikaste promillen 77 gånger. Studien räknar utsläpp både från det människor köper och från deras investeringar.
Fler extremt varma månader.
Samma studie räknar på värmeextremer som förr kom en gång på hundra år. Den rikaste procenten har bidragit 26 gånger mer än genomsnittet till att de blivit vanligare. Studien gäller värme och torka i Amazonas, inte stormar eller översvämningar.
Samma ton, olika många döda.
En studie i Nature Communications räknar ut hur många extra dödsfall av förändrade temperaturer fram till år 2100 ett utsläpp kan väntas orsaka. Svaret beror på hur varm världen blir: 226 per miljon ton om jorden blir 4,1 grader varmare, 107 om den stannar vid 2,4 grader. Osäkerheten är stor, och spannet innehåller noll. De flesta dödsfallen i modellen kommer sent i seklet.
Det som redan har hänt.
För 2023 uppskattar forskare att knappt 180 000 dödsfall i världen kan kopplas till värmeböljor, och att drygt hälften av dem inte hade skett utan klimatförändringarna. Också det är en modellberäkning, inte en räkning av döda. Modellerna pekar åt samma håll: de flesta dödsfall från uppvärmningen sker i varma och fattiga länder, medan kalla och rika länder får färre köldrelaterade dödsfall.
Bra att veta
Världsbanken räknar med att klimatförändringarna kan driva mellan 32 och 132 miljoner människor till extrem fattigdom fram till 2030. Spannet beror på hur världsekonomin och klimatet utvecklas.
Under sommaren 2022 dog uppskattningsvis 62 000 människor i Europa av värmen, med en osäkerhet på 38 000–87 000. Det är en modellberäkning, inte en räkning av döda.
4. Flyget: En resa, ett år
Privatjet är den lyxkonsumtion som är lättast att mäta: varje flygning syns i flygspårningsdata. Hur mycket väger en enda avgång?
Fråga: Ett privatjetplan lyfter från Sverige. Hur många ton koldioxid släpper en genomsnittlig avgång ut? Svar: Runt 4 ton: i snitt 4,2 ton per avgång från Sverige 2022. Det är nästan lika mycket som en svensk med låg inkomst orsakar på ett helt år.
En resa, nästan ett år.
Mittenstapeln är en genomsnittlig privatflygning från Sverige 2022: 4,2 ton koldioxid. Till vänster står en svensk i den fattigare halvan under ett helt år, till höger en genomsnittlig svensk under ett helt år. Det året startade 10 285 privatflyg från Sverige. Ungefär en tredjedel av dem var ambulansflyg.
Fyra miljoner flygningar.
År 2023 gjordes 4,3 miljoner privatjetflygningar i världen. De släppte ut 15,6 miljoner ton koldioxid, 46 procent mer än 2019. Nästan hälften var kortare än 50 mil, sträckor där tåg eller bil ofta fungerar. Höghöjdseffekten är inte medräknad, så den verkliga klimatpåverkan är större.
Bra att veta
Bara ungefär 11 procent av jordens befolkning flög alls under 2018, och högst 4 procent flög utrikes. Den procent av befolkningen som flyger mest står troligen för mer än hälften av utsläppen från passagerarflyget.
En enda person som flyger mycket privatflyg kan orsaka upp till 7 500 ton koldioxid om året. Det är mer än tusen gånger så mycket som en genomsnittlig svensk.
5. Ägandet: Två sätt att räkna
Hittills har vi räknat utsläpp efter vad människor köper. Man kan också räkna efter vem som äger företagen som släpper ut. Då ser toppen helt annorlunda ut.
Fråga: Om man lägger varje företags utsläpp på dem som äger det: hur mycket större blir den rikaste procentens del än den fattigaste halvans, per person? Svar: Flera hundra gånger: omkring 165 ton per person och år mot 0,2 ton. Den fattigaste halvan av jordens befolkning äger nästan inga företag.
Den som äger får räkna.
Här läggs varje företags utsläpp på ägarna efter hur stor del de äger. Äger du en procent av ett bolag får du en procent av dess utsläpp. Metoden är vedertagen och används av företag och banker. Med den står världens rikaste procent, efter förmögenhet, för omkring 165 ton per person och år, och den fattigaste halvan för 0,2 ton.
Samma ton, två gånger.
Ett fartyg som fraktar bilar släpper ut koldioxid. I ägarräkningen hamnar det tonnet hos rederiets ägare. I konsumtionsräkningen hamnar samma ton hos dem som köper bilarna. Båda räkningarna är rimliga, och var för sig går de ihop till världens totala utsläpp. Men man kan inte lägga ihop dem, och inte jämföra en miljardärs ägarutsläpp med en vanlig persons konsumtion som om det vore samma sak.
Den som äger bestämmer.
Argumentet för ägarräkningen är makt. Den som äger en stor del av ett företag kan påverka vad det investerar i. En konsument kan välja bort en vara, men en storägare kan lägga ner en fabrik eller bygga en ny. De två räkningarna svarar därför på olika frågor: vem som använder utsläppen, och vem som bestämmer över dem.
Bra att veta
Säljer en ägare sina aktier i ett rederi fortsätter fartygen att gå. I ägarräkningen hamnar utsläppen då bara hos köparen. Det som minskar utsläppen är vad företaget gör, och det kan ägarna påverka.
6. Förmögenheten: De 46 och resten
Sverige har ett 40-tal dollarmiljardärer. Hur många vanliga svenskars förmögenheter behövs för att väga upp deras?
Fråga: Sveriges 46 rikaste personer: hur stor del av befolkningen äger lika mycket som de, tillsammans? Svar: Mer än hälften, hur man än räknar: mellan sex och åtta av tio svenskar. Exakt hur många beror på hur skulder räknas.
Åtta av tio, om skulderna räknas.
Räknar man förmögenhet som tillgångar minus skulder har över en tredjedel av svenskarna mindre än noll i datan, till exempel unga med studielån och nya bolån. Då äger de 46 mer än de fattigaste 77 procenten tillsammans, de blågröna figurerna.
Drygt sex av tio utan dem.
Om allt under noll sätts till noll blir det ungefär 65 procent. Hur skulderna räknas flyttar alltså siffran med drygt tolv procentenheter, ungefär 1,2 miljoner människor.
Sex av tio med de senaste mätningarna.
Sverige har inte haft något förmögenhetsregister sedan 2007, så dagens fördelning är en uppskattning. Med fördelningen från 2007 och utan negativa förmögenheter äger de 46 lika mycket som ungefär 60 procent av befolkningen. I alla varianter är det fler än hälften.
Ärvt eller byggt?
När forskare gick igenom Forbes-listan 2014 hade 63 procent av de svenska dollarmiljardärerna ärvt sin förmögenhet, mot 29 procent i USA. Måttet är brett: den som tagit över ett familjeföretag räknas som arvinge även om hen fått det att växa.
Samtidigt, längst ner.
År 2025 hade 729 000 svenskar inte råd med minst 5 av 13 vanliga saker, som att byta utslitna kläder eller klara en oväntad räkning. SCB kallar det materiell och social fattigdom. Antalet har ungefär fördubblats sedan 2021.
Bra att veta
Den rikaste tiondelen äger ungefär två tredjedelar av all förmögenhet i Sverige: 68 procent år 2024 enligt World Inequality Database. Det är en uppskattning. När förmögenheterna senast registrerades, 2007, var andelen 61 procent.
7. Makten: Vem påverkar besluten?
Pengar kan bli makt på många sätt: genom gåvor till partier, genom lobbying och genom att äga företag. Vad går att mäta i Sverige?
Fråga: Valåret 2022 hade de svenska partierna, med lokala avdelningar, intäkter på 1,8 miljarder kronor. Hur stor del kom från stora gåvor från privatpersoner? Svar: Under 1 procent: 11,9 miljoner kronor av 1 812 miljoner. Många av gåvorna var dessutom politiker som betalade en del av sin lön till partiet. Ungefär hälften av pengarna kom från offentligt partistöd.
Partier köps inte med gåvor här.
Den första stapeln är offentligt partistöd, ungefär hälften av partiernas intäkter. Den lilla orange kuben längst till höger är alla stora gåvor från privatpersoner valåret 2022 tillsammans. Även 2024 och 2025 låg de på 1–2 procent. Men uppgifterna gäller bara partierna själva, inte tankesmedjor, kampanjer eller lobbying.
Ett litet men envist försprång.
När forskare jämförde ungefär 3 000 politiska förslag i 30 europeiska länder, Sverige inräknat, stämde besluten med vad den rikaste femtedelen tyckte i 57 procent av fallen och med vad den fattigaste femtedelen tyckte i 54 procent. Skillnaden är liten men finns nästan överallt. I svenska data från 1960–2012 följde förändringarna främst vad de med höga inkomster ville, och skevheten var mindre under vänsterregeringar. Ingen studie har mätt detta särskilt för svensk klimatpolitik.
Tio gånger mer.
FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att etablerade industriers möjlighet att påverka regeringar har bromsat klimatpolitiken, och att organiserade motrörelser har spridit felaktig information om klimatforskningen, särskilt i USA. Där lades över 2 miljarder dollar på lobbying om klimatlagar i kongressen 2000–2016. Fossil-, transport- och energibolag spenderade ungefär tio gånger mer än miljörörelsen och förnybar energi.
Den som äger röstar.
Bland svenska hushåll är aktieägandet koncentrerat: de 5 procent med störst aktieförmögenhet äger 65 procent av hushållens aktier. Med A- och B-aktier kan den som äger ungefär 9 procent av kapitalet i ett bolag ha över hälften av rösterna. Därför kan ett fåtal ägare avgöra vad stora företag investerar i, och det är en större klimatspak än någons privatjet.
Bra att veta
Nästan alla riksdagsledamöter möter dem som vill påverka besluten. Av dem som svarade på en enkät hade 79 procent kontakt med näringslivs- eller arbetsgivarorganisationer minst en gång i månaden, och 61 procent med fackförbund. Bara ungefär fyra av tio ledamöter svarade.
8. Spakarna: Vem kan ändra det?
Utsläppen påverkas av det vi köper, av vad företagens ägare investerar i och av vad politiker beslutar. Hur stora är spakarna, räknat i ton?
Fråga: År 2024 sänktes kravet på att blanda in biobränsle i diesel och bensin. Hur mycket ökade Sveriges utsläpp det året? Svar: Ungefär 7 procent, från 44,8 till 48,1 miljoner ton. Det var den största ökningen sedan 2010. Naturvårdsverket anger den sänkta reduktionsplikten som huvudorsak. Regeringen hade själv räknat med ungefär 3,9 miljoner ton mer från transporter och arbetsmaskiner, och det blev nästan exakt så.
Ett beslut, nästan fyra miljoner ton.
Stapeln är ökningen från transporter och arbetsmaskiner 2024: 3,9 miljoner ton, en kub per 100 000 ton. Det var ett enda beslut, och regeringen visste ungefär hur mycket det skulle bli. När kravet höjdes igen i juli 2025 sjönk utsläppen med 1,3 miljoner ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror främst av det skälet. Spaken fungerar åt båda hållen: koldioxidskatten på bränsle sedan 1991 har minskat transporternas utsläpp med ungefär 11 procent. Klimatpolitiska rådet beräknar att Sverige under mandatperioden gick från att klara sitt EU-åtagande för 2030 med god marginal till ett underskott.
Vem tjänar på billigare diesel?
Enligt regeringens egen analys blev den relativa vinsten av en lägre reduktionsplikt störst för låginkomsttagare med bil, och företag köper 73 procent av dieseln. Konjunkturinstitutet fann att bränsleanvändningen ökar med inkomsten. Den grupp som vinner mest, låginkomsttagare med dieselbil utanför städerna, är ungefär 3 procent av hushållen.
Vad en enskild kan göra.
Att leva utan bil minskar en persons utsläpp med ungefär 2 ton om året, i snitt i de studier som gjorts. Det är mycket för en person. Den blå stapeln är 100 000 bilfria svenskar. För att väga upp ökningen 2024 skulle närmare två miljoner svenskar behöva sluta köra bil. Det är ett räkneexempel, men det visar storleksordningen: de flesta utsläpp avgörs av hur samhället är byggt.
Stort per person, litet totalt.
Alla privatflyg som lyfte från Sverige 2022 släppte ut ungefär 43 000 ton, knappt en halv kub här. Också i världen är privatflyget litet totalt: 15,6 miljoner ton, knappt 2 procent av det vanliga flygets utsläpp. Den slopade flygskatten väntas enligt regeringen ge ungefär 0,2 miljoner ton mer per år till 2030, och den gynnar enligt regeringen främst personer med högre inkomster. De rikastes stora spakar är därför andra: vad de äger, och vilket inflytande de har.
Vad skulle en skatt på de rikaste ge?
Enligt en forskarrapport till G20 betalar miljardärer i snitt personlig skatt motsvarande ungefär 0,3 procent av sin förmögenhet per år, då är bolagsskatt inte medräknad. Ett golv på 2 procent skulle ge ungefär 200–250 miljarder dollar om året i hela världen. Rika flyttar när skatten höjs, men effekten är liten: svensk och dansk forskning visar ungefär 2 procent färre förmögna skattebetalare per procentenhet högre skatt. I Norge lämnade högst omkring 100 personer landet efter skattehöjningarna 2021–2024.
Vad svenskarna tycker.
I SOM-undersökningen 2025 tyckte 59 procent att en höjd skatt på lyxkonsumtion var ett bra förslag, och 21 procent att det var dåligt. En förmögenhetsskatt där pengarna går till klimatet fick 44 procent för och 30 procent emot. Stödet för förmögenhetsskatten minskar med inkomsten.
Bra att veta
Klimatpolitiska rådet beräknar att besluten under mandatperioden gör att Sverige släpper ut ungefär 40 miljoner ton mer fram till 2045. Det motsvarar ungefär ett års utsläpp.
När elbilspremien togs bort i november 2022 föll privatleasingen av nya elbilar med ungefär 60 procent. Leasing var den väg många hushåll med lägre inkomster hade till en elbil.
Mellan 2010 och 2019 blev solenergi ungefär 85 procent billigare, vindkraft 55 procent och batterier 85 procent. Enligt FN:s klimatpanel IPCC bidrog offentlig forskning och offentliga stöd till att tekniken kunde växa.